Ni vet de där lådorna man kan köpa i leksaksaffärer för att uppmuntra barnens kunskapstörst och kreativitet?

Den Lille Elektrikern
Den Lille Kemisten
Den Lille Revisorn

Jag har en liten låda som det står ”Lenovo ThinkPad” på som jag tar fram på kvällarna i Skövde när skymningen och barnen lagt sig. Men min lilla låda borde egentligen heta:

Den Lille Terapeuten

snöglobFör när en dag med åtta Flyers-matcher är till ända, och jag avvikit från kvällen med förvisso mycket trevlig umgänge med andra föräldrar, så är det en terapeut jag behöver för att bearbeta dagen.
Så många matcher.
Så många bollar som studsat med oss eller emot oss.
De man minns är ju de som studsat emot oss, tyvärr, eftersom de som studsat med oss såg vi där och då bara som ett resultat av ett väl planerat och exekverat spel.

Jag har ingen terapeut i garderoben här på hotellet.
Men som tur var fick jag en blogg att skriva av mig i.
Jag förstår dock inte hur ni andra gör. Var gör ni av alla känslor som kastats runt under dagen som flingorna i en sån där snöglob och landat helt huller om buller till ni ska försöka sova?

I nuläget är känslorna kring spelarna, lagen, resultaten, och alla studsande bollar lika strukturerade som detta spel från en av dagens U17-matcher.

U17-kaos-JRP_4425

I morgon är det slutspel.

Efter fredagen var det segrar för våra äldre lag U15 och U17, och förluster för våra yngre U11 och U13.

Inför morgondagen är det våra minsta giganter i U11 och våra största nallebjörnar i U17 som har de stora chanserna att åka hem med inte bara minnen för livet, utan även lite ”bling” runt halsarna. Mellanlagen U13 och U15 får kämpa i slutspelet för att end on a good note, även om slutplaceringarna kanske inte blir något för historieböckerna.

Så vad hände?

För U15 som i morse fick gå upp, ta en promenad, äta frukost, packa väskorna och sen väcka tuppen, började det tungt med motvind och uppförsbacke.

U15-tungt-JRP_4308

Lagledare, föräldrar, och alla som kunde hjälpte till för att ge killarna energi.

U15-energi2-JRP_4323 U15-energi1-JRP_4322 U15-energi3-JRP_4324 U15-energi4-JRP_4325

Tyvärr hjälpte det föga. Men killarna kämpade liven ur sig, och ska ha all cred för det! Fantastiska individuella insatser, och emellanåt funkade de även som ett välsmort lag. Men det var en dag när de verkligen behövt bollar som studsade rätt väg, och det verkade bollarna inte alls vara intresserade av idag.

U13 verkade ha samma uppförsbacke i första matchen… Men U11 klev direkt ut med fullt fokus för att använda fredagens erfarenheter till att vända trenden.

U11-fokus-JRP_4357

U11 vann dagens match, och har nu en vinst och två förluster. För de som räknar. Jag hörde ikväll på vår årliga Familjemiddag att head coach Sasha ytterst sällan vet ställningen i deras matcher. Det är inte intressant, U11 spelar för att lära sig och för att ha kul. Sen att spelarna själva har total koll på varenda poäng som görs, det är en annan femma.

Och U13 ville inte vara sämre de! Efter två inledande förluster i grundspelet lyckades även de rada upp två vinster. Fantastiskt kul för ett lag som nog var ganska besvikna på resultaten till att börja med!

Och så U17…. ja detta U17.

Jag tror att deras coachstab fått tag på lådan:

Den Lille Magikern

De har onekligen lärt sig trolla med sina redskap. Dessa redskap som utgörs av 20 killar som brinner och älskar och kämpar och svettas för varandra på ett helt makalöst sätt. Dessa redskap som HC Brinkenfeldt refererar till som små pojkar som springer in i stora män. Jag vet inte om våra stora nallebjörnar uppskattar definitionen, men det är onekligen så jag också ser dem.

Deras fyra segrar här nere har varit som återkommande drömmar om David och Goliat. Hur gör de? Spelare och andra som kan bli förnärmade får ursäkta mig, men dessa taniga killar som leker fotboll runt bulldozrarna som försöker köra över dem är bitvis sann fotbollsporr för en gammal cynisk fotbollsbetraktare som jag.
”Spelet” finns och fungerar fortfarande!

Man måste inte vara tung som ett ånglok och kunna springa ”up the gut”, som det iallafall hette på 90-talet. Man måste inte ha en galet snabb kille som kan springa runt hörnet.

Jag gillar det. Och jag är övertygad om att det vi ser är ett resultat av ett metodiskt strävande mot ett spelande offence, med en spelbok som går genom föreningens alla åldersgrupper, där endast bredden på boken anpassas efter respektive lag, men kärnan är densamma.

This is Flyer Football.

Vår SuperBowl

När det gäller ungdomsfotboll går det nog inte att överskatta Dukes Tourney. Med deras tradition och kontinuitet är det den självklara höjdpunkten på året, där regionala serier och lokala cuper och rivaliteter kommer långt efter. Och i nuläget är U17 tungviktarna i turneringen. Idag nämndes att i morgon spelar Täby Flyers U17 vår egen SuperBowl. Ja, det är nog så.

Jag skrev visst härom dagen om att jag inte är så värst intresserad av resultat här nere. Jag vill hävda att jag fortfarande står fullt ut för det.
Men när matcherna går mot sitt slut och våra lag lyckas hålla undan till sköna segrar…. ja det går ju inte att förneka att det ger en riktigt välsmakande extra krydda till helhetsupplevelsen.

Men oavsett hur det går i morgon, så kommer det stå bortåt 150 Flyers-klädda fans på sidan och skrika sig hesa för er, våra största nallebjörnar. Det ni såg och hörde från sidan idag mot Stockholm – det var bara en försiktig uppvärmning för att spara rösterna och händerna till i morgon…

U17-crowd-JRP_4439

Och om bara våra minsta giganter gör vad de ska i sin morgonmatch – ja då värmer vi upp inför SuperBowl med att heja fram Täby Flyers U11 i deras final klockan 10:30!

När morgondagen går mot sitt slut, då får jag 364 dagar att längta och våndas till nästa finaldag i Dukes Tourney.
Men först ska vi klara av denna morgondag.

Och kom ihåg vad våra magiker lärt oss:

Start Fast
Finish Strong
Change Tradition